Vad är en svensk spets?

Är spetsen svensk? Vad är en svensk spets.

Jag har tidigare skrivit om Sockerudd med spindel på sidan https://elsapetersonsspetsaffar.com/sockerudd-med-spindel

På den sidan har jag skrivit om hur spetsen fått sitt svenska namn. Jag visar också variationer av spetsen med krokudd samt med och utan spindel. Jag visar även ett urval av träffar som visar snarlika variationer från olika länder. Typen av spets med hel- och halvslag (enkel- och dubbelslag) samt med geometriska former och t.ex. spindlar eller ibland mandlar är exempel på det som kallas för Torchonspetsar (kökshandduk). Andra namn på spetstypen är Tiggarspetsar eller Bondespetsar. Benämningarna härrör från att dessa enklare spetsar inte var så dyra och att de användes av personer inom medelklassen till underkläder eller som kantspetsar på lakan eller dukar. Det är alltså helt rimligt och naturligt att spetsar av det slaget tillhör de första spetsarna man lär sig. Här under är några prover på spetsar knypplade av en elev i årskurs 5. 

Genom en fråga i ett mail från Kristina kom jag in i dessa tankar igen. Hon skickade bilden av en näsduk och undrade om jag kände igen den. Hon har även lagt ut den i gruppen Knyppling på FB, där flera verkar känna igen den – men mitt antagande är att man vid en snabb anblick har trott att det är Sockerudd och spindel. Mitt råd är då att titta närmare. Ni som kan knyppla – ni vet att det inte är lätt att knyppla mandlar – och om vi tittar på denna näsduk ser vi inte mindre än 176 små mandlar. En betydlig skillnad mot att knyppla lite spindlar – eller hur? Jag tror att ni som tror att det är denna ni har knypplat skulle ha kommit ihåg om ni hade knypplat så många mandlar.

Det vi på svenska kallar Sockerudd finns, men det finns inga spindlar! Dessutom finns en vriden tråd (eller är det en fläta?) som löper som en halvcirkel, gång på gång, och ringar in de små buketterna av mandlar. Sådana vridningar och flätor finns bland annat i Malteserspets. Malteserspets knypplades runt medelhavet, t.ex. i Portugal. (Malteserspets är så mycket mer än detta – men jag ville belysa något vi ser i näsduken, men som vi inte ser i sockerudd med spindel). Att jag började titta på t.ex. Malteserspetsar är för att ägaren till näsduken talade om att hennes föräldrar kanske kan ha köpt den på Madeira. (och det ligger ju inte så långt från Malta) Jag finner detta mycket troligt att de skulle kunna köpt näsduken där. Det har knypplats på Madeira under 1800-talet och jag finner det högst troligt att det finns de som fortsatt med knyppling även efter detta. Precis som det är t.ex. på Kreta. Hantverket finns kvar om än i en helt annan skala än på 1800-talet.  

På Facebook skrev jag att jag inte tror att spetsen har svenskt ursprung. Anledningen till detta är bland annat att: Spetsar av det här slaget utgör en del av de spetsar som hör till det vi kallar för Vadstenaknyppling. Men de flesta av dessa spetsar har sitt ursprung från andra länder även om vissa mönster bearbetats och kan ha fått specifika drag. Tack vare detta kan spetsar identifieras som spetsar som varit mer eller mindre vanligt förekommande på en viss plats och är platsen Vadstena så kallar vi dessa för Vadstenaspetsar. Jag har genom min uppväxt i en spetsaffär erhållit både erfarenheter av, och kunskaper om Vadstenamönster. Självklart känner jag inte igen alla mönster. Jag har sett grupperingar av mandlar i andra mönster. Men just detta mönster har jag aldrig sett vare sig knypplat eller på bild. Så, med dessa utgångspunkter påstår jag att mönstret inte har sitt ursprung från Sverige. MEN du kanske kan övertyga mig om att jag har fel? Om det är någon som har en bild av spetsen och kanske en historia till spetsen så får ni gärna skicka ett mail till mig på följande mailadress: elsapeterson.spetsar@gmail.com  

Vad är då ett svenskt mönster? De som har komponerats av svenskar är definitivt svenska mönster. De mönster som kommit från något annat land och som har knypplats en längre tid och blivit en del av vår svenska tradition, i Vadstena, i Skåne, i dalarna, i Helsingland, i Karlskrona eller någon annan stans kan vi betrakta som svenska. Min morfars kusin Inez Pettersson som var mönsterriterska har komponerat många mönster under 1900-talets första hälft. Dessa kan vi betrakta som svenska. Tittar vi på vilken art/sort av knyppling hon ofta har valt så kan de beskrivas framförallt utifrån drag av Bedfordshire och Guipyre (Gipyr). Hon, precis som andra mönsterriterskor, hittade och tog intrycka av mönster från bland annat utländska tidningar. Detta var nog ett av de vanligare sätten på hur mönster spreds för i tiden. Finns information om att det var så även under 1800-talet. Även i Sverige hade vi flera olika tidinningar med mönsterbilagor, t.ex. Allers. De hade 1928 en fantastisk beskrivning om kvinnlighet och knyppling!

Nu ska jag ta mina fina vita graciösa händer och titta på skidskytte! 😊