Elsa Petersons Spetsaffär Eftr.

Butiken är den äldsta spetsaffären i sitt slag. Verksamheten grundades 1920 av Elsa Peterson och idag drivs den av hennes dotterdotter Karin Landtblom.

UTKAST

De knypplerskor som har knypplat till Elsa Petersons Spetsaffär har hållits med garn och mönster. Det var så det fungerade på den tiden. När det har behövts ett nytt mönster har ett sådant beställts till knypplerskan. Den mönsterriterska/mönsterstickerska Elsa anlitade var Inez Pettersson. Inez inte bara utförde dessa sysslor, hon var ju också en person som komponerade egna mönster.

Bild 2Limmat mönster

Bild 1Mönster förstärkta med tyg på baksidan

Ett mönster som använts mycket kan bli skört. Ett sätt att stärka mönstret och förlänga livslängden var att limma mönstret. Ett annat var att förstärka mönstret med tyg på baksidan. Här ovan ser vi exempel på några mönster som förstärkts ordentligt med handdukar och förkläden! Men så här långt behövde det naturligtvis inte gå innan man beställde ett nytt mönster. Det kostade ju pengar att få fram ett nytt mönster, så det gällde att vårda mönstret, samtidigt fick det inte gå för långt då ett slitet mönster inverkar på spetsens utseende. Kassabok gånger 2

En titt i Elsa Petersons kassabok i början av 1920-talet visar att 4 mönster vid ett tillfälle kostat 1 krona och 15 öre och att mönsterpappen kostat 50 öre. Tre mönster av spetsen Amanda kostade 1 krona.  Vi kan samtidigt se att detta är samma pris som för en karta trådknappar eller för en rund eller en ”aflång” matta (dvs helknypplad spets). Med denna prisjämförelse kan vi sätta mönstrets värde i relation till värdet av en spets på den tiden.

Det finns vissa skillnader mellan att skaffa ett nytt mönster idag och hur det var då Elsa startade sin rörelse 1920. Idag finns det olika alternativ för att få tag på ett mönster, till exempel kan du beställa direkt via vår hemsida. Du får då ett mönster, tryckt i papp med uppgifter om antal pinnar, lämpligt garn samt prickar som markerar var hålen ska vara. Det ”enda” man behöver göra är att ”sticka” mönstret med en sticknål. Våra mönster är framförallt bearbetningar av gamla mönster vilket gör att det inte finns några utförliga beskrivningar, den hjälpen man får är ett foto av spetsen så att man kan se vilka bottnar det ska vara, information om var man börjar och var man slutar samt ibland en förstoring av någon detalj.

Alla ni som ”stickat” ett mönster vet att detta arbete tar tid och att det är viktigt att vara noggrann. Nu för tiden kan man köpa en sticknål och det finns olika att välja mellan. Förr i tiden var det inte så enkelt som att man kunde gå och köpa en sticknål utan man tillverkade sådana efter bästa förmåga.

Klara Löf mot himlenEtt utkast från Klara Löf

Mot ljuset ser vi hur oändligt många hål det kan vara att sticka i ett mönster. I det här fallet är det inte ett mönster utan ett utkast som mönster-stickerskan använde då ett nytt mönster skulle stickas.

sticknålarGunnel Landtbloms samling av sticknålar.

Här ser vi exempel på mönsterstickornas uppfinningsrikedom. Några sticknålar är tillverkade av knyppelpinnar och i de två till höger har man använt lack för att skapa något att hålla i.

 Klara Larssons pappersmappEn bunt utkast från Klara Larsson

I detta omslag från en tidning döljer sig en bunt utkast från Klara Larsson. Vid en första anblick ser det bara ut som en samling med små papperslappar, vilket det ju är. Men börja man studera dessa hittar vi många intressanta detaljer.

Klara utkast

Utkast efter Klara Larsson

Om man tar fram ett utkast kan det se ut så här. En pappersbit på cirka 5-10 cm med några rapporter av ett mönster. För att få till ett helt mönster flyttar man pappersbiten framåt tills mönstret får lagom längd. Vissa utkast är helt utan teckning på och på vissa finns det teckning till en viss del. I det här fallet ser vi att det är en spindel, men hur ser resten ut? Utan teckning och utan kunskap om ett mönster kan det vara svårt att veta hur spetsen ska se ut.

blåsippan dubbel utkast

Utkast, Dubbla blåsippan, utkast efter Inez Pettersson

Här är ett utkast av dubbla blåsippan. Håll för den högra delen där det är ritat och försök med fantasin föreställa dig hur spetsen ser ut. Blåsippor kommer du för övrigt få se inom kort här på hemsidan, bland annat denna samt en hel bukett med andra variationer!

Hanna Larsson hjärtan som mötas

Utkast från Hanna Larsson, Hjärtan som mötas

Det här utkastet kommer från Hanna Larsson. Tittar man noga kan man se att det är mönster till mellanspetsen av ”hjärtan som mötas”. Ett vanligt mönster som användes både till dukar och längdspets till lakan och örngott mm.

inez med initialerUtkast, Inez Pettersson egen komposition

De två tidigare utkasten visar två vanliga längdspetsar. Detta utkast är gjort av Inez Pettersson. Det är ett eget komponerat mönster ritat på smörpapper. I det här mönstret kan vi se hur Inez först har ritat ”bilden” och sedan placerar hål för att det ska bli knypplingsbart. Inez strategi när hon gjorde egna mönster var att provknyppla själv så långt att hon såg att man kom fram på mönstret.

Inez instruktionerFörstoring av detalj i Inez utkast

Vi ser också att hon på kanten ritat en förstoring där hon ger instruktioner om hur olika detaljer ska knypplas. Inez använde begreppen halvdubbel, dubbel och enkel vilket var hennes sätt att beskriva vilken botten det skulle vara.

arbetsbeskrivning

Detalj från ett mönster ritat av Inez Pettersson.

Nästa utkast kommer från fröken Randel. Det enda man ser här är var man ska börja och var man ska sluta. Det vi kan se  är att det var svårt att få till ett mönster med rätt proportioner. En duk knypplat efter detta utkast lär inte bli helt rund. Samtidigt får man acceptera att det är en del av hantverket.

Randel skönheterna

Utkast efter frk Randel av en liten rund Skönhet

Efter Inez har vi många slags utkast till mönster.

Inez mmrutat papper

Återigen Inez. Här har hon använt millimeterrutat papper för att få större precision.

Inez efter schoultz

Här är ett utkast från Inez där hon utgått från ett av I. Schoultz mönster och därmed gjort en kopia av ett gammalt mönster. På det här viset har gamla mönster traderats och på det viset överlevt. Genom att det fortfarande finns kvar skulle man alltså återigen kunna tillverka ett mönster av denna krage. Man får också vara glad för de anteckningar om årtal mm som finns på en del mönster. Detta är ett sätt att kunna gå bakåt och tidsbestämma mönster eller olika figurer som förekommer i mönster.

Samma sak gäller många mönster, man kan på olika sätt följa spetsen bakåt i tiden. Ett exempel är Bellmansudden, Kroken och Sockerudd. I Klara Larssons pappersmapp som du kunde se i början av denna text finns prover på några vanliga mönster.

Klara Bellmansudden

Här känner vi igen 4 vanliga mönster. Då vet vi att dessa fanns under Klara Larssons tid. Ytterligare information kan man få via Nordiska Museets kartotek.

Nordiska bellman mm

Här ser vi tre av spetsarna från Nordiska muséets arkiv. Man kan med hjälp av detta se att mönstren är från 1800-talet.

Krokuddarna

Klara Kallade detta mönster kroken, i Nordiska muséets arkiv finns en notering om att namnet är krokuddarna.

Nordiska hjärtan som mötasHjärtan som mötas dateras till 1800-talet enligt Nordiska museet.

Samma sak gäller Hjärtan som mötas. Gå upp till utkastet du såg tidigare från Hanna Larsson. Stämmer hennes utkast överens med någon av dessa två varianter av mönstret?

Det finns annat roligt att upptäcka när man letar bland de gamla utkasten.

Baksidan tårtkartong

Här har vi ett utkast gjort på en tårtkartong från Astrid Tryggs Hembageri! Av de följande bilderna framgår det att man ibland tog vad man hade för att göra ett utkast, en lagom stor pappersbit var vad som behövdes.

Inez baksida bildUtkast från Inez Pettersson. På baksidan av detta utkast är det en bild.

Uno P

Utkast från Inez, här har hon använt papper från Uno Petterssons bokhandel.

Inez postblankett

Utkast från Klara Larsson

Klara kommunala samlingslistan

Utkast Från Klara Larsson

En favorit bland utkasten är den kommunala samlingslistan där man, om man är Vadstenabo, kan känna igen en hel del namn. Även denna typ av information kan användas för att tidsbestämma ett mönster.

Klara 2 brev

Dessa båda exempel visar hur en beställning kunde gå till. Man skickade helt enkelt med en bild eller ett avstickat mönster i beställningen. Dessa båda är från Klara Larsson.

Klara utkast brevYtterligare ett utkast från Klara Larssons mapp.

Brev fram och baksida

Här har vi ytterligare en variant. Vi vet inte vem som skrivit och inte heller till vem. I detta brev finns beställningen av mönstret som en bild på baksidan. Att hon heter fru Tillström (namnet syns inte helt eftersom brevet är trasigt) vet vi tack vare att Gunnel kommer ihåg att Elsa pratat om henne. Det har inte funnits så många mönsterriterskor i Vadstena men tack vare den här typen av information kan vi ändå kartlägga lite om de som funnits.

irlienskt hörn irlenskt hörn detalj

Detta är inte ett utkast utan ett mönster. Jag tar med det ändå för att visa ytterligare en detalj. Här kan vi nämligen se att mönstret är inspirerat av Irländsk knyppling.

Sand edith Granath baksidan

Mönster är ofta märkta på olika sätt. I bland med namn, som i det här fallet, ibland med en spetsförläggares namn. Det här är ett mönster som Edit Sandh, född Granath, har haft. Edith har knypplat till affären under många år. Här kan vi misstänka att det är ett mönster från hennes ungdom då hon gick i knyppelskola i Aska. När det är ett mönster med en spetsförläggares namn visar det vem som äger mönstret. Spetsförläggarna använde detta system för att hålla reda på sina utlånade mönster.

Klara Löf kalkduk lilla fia

På Klara Löfs utkast finns information som vi inte hittat någon annanstans. Hennes utkast är väldigt noggrant utförda. Här står namnet Lilla Fia vilket antagligen visar vem som skulle knyppla mönstret. Klara Löf har också en slags koder för sina priser. Här ser vi att denna spets kostar Ä kronor!

Klara Löf stor prestkragnäsduk

Detta utkast ritat på smörpapper innehåller information om namnet på spetsen, Stor Prästkragsnäsduk. Och den ”göres ej utom på beställning” för Vä kronor.

Klara Löf arbetslån utförsäljning

Detta mönster informerar om att det är S kronor för arbetslön och G kronor vid utförsäljning.

Jag avlutar denna visning med ett enormt utkast gjort av Inez. Denna helknypplade duk mäter ca 1,20 gånger 0,60 meter. Vi har aldrig sett annat än utkastet som består av tre delar – kanske är det en ofullbordad skapelse!

Inez 1,20 0,60

När man tittar på alla utkast förstår man vilken kunskap både knypplerskor och mönsterriterskor för i tiden hade. De hade sett så många mönster och spetsar så att de endast med hålens hjälp kunde se vilken spets det var. Man förstår också hur viktigt det är med den information som ritas på ett mönster och att man använder symboler som man kan förstå.

Att det kommer en sida om Blåsippor har jag redan nämnt. Men vi kommer också att publicera en sida som beskriver hur det är att ta fram mönster utifrån gamla utkast nu i modern tid. Ta Skönheten som nämndes tidigare på sidan som exempel – vi kan inte ge ut ett skevt mönster utan om vi råkar på ett sådant mönster gäller det att räta upp mönstret så att det blir så perfekt som möjligt. Som vanligt skickar vi ett meddelande om när nya sidor finns på plats så att alla som är registrerade får ett lite pling i sin mailbox!

Har du inte skrivit in din mailadress ännu – gör det så får du nyheterna rykande färska!

                                                                                       Karin Landtblom

                                                                                                                    15 september 2013

Annonser
%d bloggare gillar detta: