Trollsländan

Detta mönster har funnits med bland Vadstenamönstren under lång tid. Mönstret gick under namnet trollsländan. Kanske  kan man med lite fantasi ana en skir trollslända i mönstret. Hur länge har då mönstret funnits? Svårt att svara på, det gäller att spana bakåt i tiden och se hur långt man kommer.

Hemma hos Johanna Petterssons barnbarnsbarn återfanns denna, två uddar längre, bård. Av detta kan man dra slutsatsen att den såldes även i Vadstenaboden i Stockholm. Spetsen har använts som längdspets, till dukar och till näsdukar.

Här ser vi ett par olika längdmönster samt ett mönster till en krage.

Som alltid finns det olika varianter av samma mönster.

Om du jämför spetsarna ovan ser du att de är utförda på lite olika sätt. Här ser vi ett par väl använda limmade hörn av samma mönster. Dessa är från den tiden då mormor hade sin verksamhet på Skänningegatan 11. Ser du texten till höger… som vanligt blir man nyfiken… vad står det?

Aha ett recept! 🙂 Prova att baka så får du se vad det blir!

Hur uppstår då namn på spetsar. Som jag redan skrivit om på sidan Provböcker så numrerades mönstren av spetsförläggaren och olika spetsförläggare hade sin egen numrering. Numreringen var alltså bara ett sätt för spetsförläggaren att administrera sina provböcker på.

https://elsapetersonsspetsaffar.com/provbocker/

Parallellt med detta kan vi genom provböcker följa ett annat sätt att namnge spetsar som i regel bygger på vad mönstret ser ut att visa, till exempel en Trollslända, eller olika uddar och annat som har sina speciella namn, till exempel krokudd, sockerudd, levar och så vidare. När mamma skulle ge ut mönster på trollsländan (se den första bilden) tvekade hon på att namnge den till just detta då det redan fanns en spets komponerad av Selma Giöbel som hette just Trollsländan. Avsikten var att undvika förväxling. Mamma döpte därför mönstret till Selma. (mönstret är slutsålt) efter Selma Giöbel istället. Här ser vi att det inte finns något bestämt sätt hu spetsar får sina namn. det vi kan se är dock att sättet att namnge spetsar har ändrats genom historien. Till exempel så har vi ett mönster som heter Karin och det är namngivet efter mig 🙂

Som ni kanske vet så finns det hela och halva pepparkakan, och detta sätt att namnge är just på grund av att om man gör hela pepparkakan smalare så blir det ju en halv pepparkaka. På samma sätt har man även gjort med Trollsländan. Här nedan ser ni olika versioner av denna spets hämtad från olika provböcker.

Som framgår av ovanstående provböcker har samma spets haft flera olika nummer. Det vi kan ta hjälp av för att sätt dessa i någon slags kronologisk ordning kan vi gå på priset som varierat från 0.55 till 2.50. Vi ser även att samma spets finns med även i Hartwicks provbok,  långt upp i mitten av bilden.Detta gör att vi kan följa mönstret tillbaka till 1800-talets första hälft.

Denna spets finns även med i Nordiska museets digitala arkiv som ett exempel på vad som knypplades i Vadstena knyppelskolor. Detta mönster har min knyppelfröken Eva Wikström bearbetat för Svenska spetsars räkning. Iden versionen heter spetsen Sissas spets.

Även denna har vi ett antal olika mönster till.

För att få till en snygg bård gäller det att ha en bra lösning på hur hörnet ska knypplas. Här ser vi tre olika versioner. Som vanligt har vi mönster och utkast från fler än Elsa Petersons Spetsaffär. Till vänster ser vi ett utkast med initialerna H L, vilket innebär Hanna Larsson. Utkastet har Inez Pettersson gjort. Vi har även ett mönster på denna spets från Emi Särnstedt.

Här har vi något annat – MEN visst påminner det lite om Trollsländan? Detta mönster kommer från Slovakien.

Det är bara att gräva vidare… hur långt bak i tiden kan vi gå? Och i vilka väderstreck ska vi röra oss?

Ja… och sen finns naturligtvis INEZ Trollslända också!

8 augusti 2015

Karin Landtblom