SKENINGEUTSTÄLLNINGEN

Stämpel från vykort.

Skeningeutställningen var en fem dagar lång ”klang och jubelföreställning”. Vädret är alltid viktigt och i Östgötabladet kan man läsa att tre av fem dagar var det varmt och skönt, men på midsommarafton var det grundlig blöta. Tidningen beskriver midsommarafton på följande sätt: ” Det var emellertid en glädje att se, hur eleganta främlingar och enklare infödingar vadade fram genom de stundtals oroväckande djupa insjöar, som det envisa regnandet åstadkom.”Lantbruksmötet handlade framförallt om lantbruk och maskiner för lantbruk. Inom ramen för lantbruksmötet behandlades både välbehandlad mjölk, vägfrågan i länet samt biodling. Vad det gäller biodling så var folkskolans högtidssal fylld till sista plats och det trevliga föredraget mottogs med ”bifall”. Det visades även en bifilm, om biodling förr och nu. Ett ämne som inte minst är av stor vikt även idag. Avelsföreningen för låglandsboskap sammanträdde. Konsulent Ljunggren höll ett föredrag om den svartbrokiga låglandsrasens utveckling i Östergötland. Det visades även skioptikonbilder av framstående låglandsdjur.

Bild hämtad från http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=25620

Utställningens huvudgata började vid huvudentrén och sträckte sig fram till utställningsrestaurangerna. Längs vägen hade man anlagt gräsmattor och planteringar och framme vid restaurangerna fanns en fontän. Längs vägen fanns allt från en fjäderfäpaviljong, Borensbergs Kalkindustrier, lotterier, J.G.Schwartz AB:s kraftfoder, Cloetta, mjölkpropaganda, konst- och industribyggnaden samt till vänster innan man är framme vid restaurangerna Hemslöjdspaviljongen där bland annat Vadstenaspetsarna visades. ”Fyffes” hade en kiosk, lämpligt då det var sista skriket i fråga om bananer. Efter att vandrat runt på utställningsområdet kunde man svalka en törstande strupe i ”Pommac-hallen”.

Den som var arkitekten bakom lokalerna och utställningsområdet var Joel Lundeqvist från Örebro.

Elsa Petersons Spetsaffär fick ritningar över området, kvitto och klistermärken i detta kuvert.

Kostnaden för Elsa Petersons Spetsaffär var trettiotre kronor och sjuttiofem öre.

Inför utställningen gjorde Gunnar Peterson ritningen på det skåp som skulle användas på utställningen. Skåpet tillverkades på Vadstena Byggnadssnickerier AB. Detta aktiebolag startades och drevs av Gunnar Peterson, Ryno Edvardsson, Oskar Krus och Olle Nilsson.

Här kan vi läsa om färgvalet, och den som målade skåpet var Nils Hammargren. När han kom till Vadstena bodde han till att börja med i Skomakarstugorna hos familjen Pettersson.

Skåpet används fortfarande i affären även om en del av färgen har flagnat.

Överstycket ligger i källaren då takhöjden i affären är för låg.

Till vänster i Vadstenarummet syns skåpet från Elsa Petersons Spetsaffär.  I bakgrunden syns Östergötlands vapen. Dekorationerna är gjorda av konstnären John Winberg som även han under en period bodde i Skomakarstugorna. Både Nils Hammargren och John Winberg har varit förebilder för Inez Pettersson och har varit viktiga för hennes utveckling som konstnär.

Den som passade utställningen för Elsa Petersons Spetsaffärs räkning var Signe Jakobsson.

I skåpet från utställningen kan vi se att affären bland annat visade kragar. Tavlan över slottet var komponerad till Utställningen av INez Pettersson och det var Fia vid grinden som knypplade den.

Inez var också med på utställningen. Hon deltog med läderarbeten. Hennes diplom hänger i hennes atlje i Skomakarstugorna.

Här kan du läsa vilka Vadstenabor som deltog och vad de deltog med.

Karin Landtblom

1 september 2013