Johanna Pettersson del 4

Sista delen om Johanna ska precis börja, och det gör vi med en tillbakablick till del 3 och en dementi. Jag måste tyvärr meddela att mina slutsatser om hur Hanna träffade Helmer var en aning förhastade. Samma gata, liknande annonser, namnet på vinbutiken och så vidare var inte vad jag hoppats på. När jag nu har letat vidare har jag funnit att det var en John Högstedt som var mannen bakom Högstedt o. co. Nåväl, vi struntar i det och går vidare med något positivt, nämligen att Bergsvägen är funnen. Även denna väg hade bytt namn i modern tid.

Jämför vi den övre äldre kartan med den nedre nya kartan kan vi se att Bergsvägen ligger nära nuvarande Vikvägen. Detta innebär att Aurore Ingelotz, Hanna och Helmer Högstedt och min farfarsfar i princip var grannar en gång i tiden. Kul!

Hannas och Helmers hus i Saltsjöbaden

Nu lämnar vi Hanna och går vidare till en av hennes bröder, Henning Pettersson. Henning föddes 1871 och enligt vad jag fått berättat av släktingarna var han en ofta sedd gäst på Stadshotellets restaurang i Skänninge. Kanske var det servitrisen Hedvig Ottilia som lockade? Hon kom i alla fall att bli Hennings fru. Familjen bosatte sig i Skänninge. Även Hedvig hamnade i spetsbranschen. Hedvig hade en svägerska som åkte runt på bygden och köpte upp spetsar vilka Hedvig i sin tur levererade till sin svägerska Hanna i Stockholm.

Här ser vi brudnäsduken med Hedvigs namn till vänster. Näsduken blev använd en gång till när en av Hennings söner gifte sig. Som ni kanske ser är det en klosterlilja. Vill du läsa mer om klosterliljan? Gå då till https://elsapetersonsspetsaffar.com/klosterliljan/

Henning Pettersson 1871 – 1936

Henning hade uppenbarligen lärt sig knyppla och göra mönster av sin mamma. Beviset finns bevarat som en knypplad tavla föreställande Skänninge kyrka.

Skänninge kyrka, mått ca 45 x 55 cm

Tavlan kan jämföras mot foton på Skänningekyrka, till exempel på http://www.svenskakyrkan.se/folkungabygden/varfrukyrkan

Hening har även lagt in en bild av Skänninges stadsvapen vilket kan jämföras med bilden på http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A4nninge_stadsvapen

Henning har börjat sitt arbete med att rita en bild av kyrkan.

På teckningen ser vi att platsen där Stadsvapnet ska sitta är bortklippt. Vi ser också att den knypplade tavlan är spegelvänd i förhållande till teckningen.

Nästa steg för Henning var att föra över teckningen till ett mönster.

Mönstret är ganska otympligt (tavlan är ca 45 x 55 cm), men jag har så gått jag kan pussla ihop en bild av det. Inte heller här är stadsvapnet med.

Så här långt ser det fortfarande ut som en bild av kyrkan. Det som sedan är intressant är att studera hur Henning på olika sätt arbetat för att framhäva det tredimensionella uttrycket i knypplingen. Jag visar några detaljbilder så förstår ni vad jag menar.

Titta nu på tavlan igen, visst har han fått till det bra, både med färgerna och med hur han fått till det tredimensionella. Till och med visarna på urtavlan finns där.

Därmed avslutar vi denna berättelse om Johanna Pettersson, en av Vadstenas största knyppel-konstnärinnor. Samtidigt vill jag tacka Johannas släktingar som varit så delaktiga och generöst delat med sig av information, foton och tavlan på Skänninge kyrka. Utan dem skulle denna historia inte kunna berättas!

21 september 2014

Karin Landtblom