ETT UPPROP FÖR MANDLARNAS EXISTENS

På den här sidan visar vi några olika spetsar med långa mandlar. Det finns en oerhörd rikedom och variation just vad det gäller spetsar med mandlar så vi kan endast visa ett urval. Mandlarna var en vanlig figur i knypplade spetsar men har avtagit med åren. Kanske är detta en konsekvens av den vilja att förändra knyppelmönstren som startade i mitten av 1930-talet. Det fanns säkert flera goda skäl som ansågs relevanta på den tiden. Ur den tidens kvinnoperspektiv var det kanske av vikt att få fram spetsar för modernt bruk, och att då hantera långa mandlar i en spets ansågs inkräkta på den moderna kvinnans liv. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det därför roligt att kunna visa upp mandelspetsar. Eftersom Elsa Petersons Spetsaffär i över 100 år (grundades 1920) hållit fast vid de gamla traditionella Vadstenamönstren har vi tillgång till en stor skatt av sådana mönster och spetsar.

I vår mönsterkollektion finns det spetsar med långa mandlar. Ett exempel är Inez fjärilar.

Inez fjärilar

Här kommer dom- mandlarna– titta och njut!

Till vänster ser vi en helknypplade duk. Till höger ser vi Elsa Peterson med ”famnen full av Kärlekskrok”. Fotot på Elsa är ur Svenska Journalen nr 34, 1961. Den helknypplade duken knypplas i två delar, en bård och ett mittstycke, som sedan monteras. Det finns mönster till den lilla Kärlekskroken i affärens sortiment. På sidan Harriet Andersson kan du se Harriet knyppla den stora Kärlekskroken år 2004.

På bilden syns Alma Karlsson knypplandes en altarspets. Till höger ser vi hennes man ”Glas-Kalle”. Alma Karlsson knypplade till Elsa Petersons Spetsaffär och en av de spetsar hon knypplade var just Kärlekskroken.

I ett reportage om knyppling i DN den 13 oktober 1946 har tecknaren Birger Lundqvist förevigat Alma Karlsson

I intervjun med Alma framgår att hon tycker att knypplingen är lugnande för nerverna och att hon hinner samla tankarna när hon sitter vid dynan. Men ibland blir man ju lite sömnig säger hon och då är det tur att det finns kaffe.

Längdspetsen Almas blad (se bild ovan) är uppkallad efter just Alma Karlsson. Det finns även ett mönster som är döpt till Almas blomma (se under längdmönster i ”butiken”).

Harriet Andersson knypplade en sådan duk på knyppeldagen 1999

Man hittar mandlar i spetsar med rötter såväl från Italien som de flandriska mönstren.

Man hittar även mandlar i lite grövre spetsar, en del av dessa känns igen bland Cluny-spetsarna.

Ett praktfullt exempel är Medaljongerna (se bild ovan) med både ovanpåliggande mandlar och mandelstjärnor.

Ett välkänt mönster heter Sockendal. Mönstret knypplades av många i trakten av Sockendal vid Tåkern och på så sätt har den geografiska placeringen gett mönstret dess namn. Mönstret finns i olika storlekar och former. På sidan om mönster under sidan ”butiken” hittar du bården till en oval socken dal.

På bilden ser vi Edit Johansson till höger och hennes syster. Edit knypplar en oval Sockendal.

Liten oval Sockendal.

Kanske denna mandelpresentation har fått din lust att knyppla långa mandlar att öka? Hur gör man då? Tja enligt Elsa Brandstake gör man så här:

Bild och text hämtad från Brandstake, Äkta spetsar del II, 1925, s. 78-81

Kom med du också och gör en kulturgärning, bli delaktig i mandlarnas återkomst genom att lära dig att knyppla långa mandlar.

Karin Landtblom

8 augusti 2013

Uppdaterad 30 augusti 2013

Uppdaterad 6 juli 2022