Elsa Petersons Spetsaffär Eftr.

Butiken är den äldsta spetsaffären i sitt slag. Verksamheten grundades 1920 av Elsa Peterson och idag drivs den av hennes dotter Gunnel Landtblom.

KLOSTERLILJAN

längd

Den tunna knypplingen som fortfarande finns spår av i Vadstena är något vi kan tacka Ludvig XIV för. I och med att han förbjöd all annan religion än den katolska startade en folkvandring från Frankrike. Protestantiska undersåtar, däribland en mängd vävarfamiljer lämnade Frankrike och bosatte sig bland annat i Holland. Det var en liten koloni av dessa franska vävare bosatta i Holland som 1750 under Joseph De la Porte erbjöd de svenska myndigheterna sina tjänster, och på den vägen startade en Kammarduksfabrik i slottet i Vadstena 1753. Efterhand lärdes svenskar upp i konsten att väva, och allteftersom fransmännen lämnade Sverige för andra marknader blev det fler och fler svenskar som skötte fabriken. En person som dock stannade kvar i Vadstena var spetsfabriqueuren Matteus Serne som ursprungligen var från Flandern. Han skötte den holländska spetsstolen på vilken spetsar vävdes, men han kunde även knyppla och lärde ut knypplingskonsten till Vadstenaborna. Fabriken lades ner på 1780-talet, vilket ger en fingervisning om när de flandriska mönstren började knypplas i Vadstena (Bengtsson, En bok om gamla Vadstena, 1921).  Mönstret ovan, Klosterliljan, är inspirerad av italiensk spets och återfinns i Vadstenaknypplingen från senare delen av 1800-talet. Mönstret hör till kategorin finknyppling något som är gemensamt med de flandriska mönstren.

tunn i kartong

Näsduk med bård av Klosterliljan

bild östergötlands museumText om Vadstenaspetsar hämtad ur ”Det levande förflutna-glimtar ur Östergötlands museum” (Schotte-Lindsten, 1945)

I boken “Det levande förflutna – glimtar från Östergötlands museum” anges att mönstret är ett typiskt 1800-talsmönster. Bortsett från dateringen får författaren stå för sin beskrivning av mönstret (Schotte-Lindsten, 1945). Att spetsen kräver en mycket kunnig knypplerska kan vi dock hålla med om. Att sen denna ”handaskicklighet” kan ses som ett arv från nunnorna får stå var och en fritt att tro.

nordiskaKartoteks-kort från Nordiska museet

Även enligt Nordiska museet är Klosterliljan från 1800-talets senare del. Spetsen på bilden var avsedd att användas till krag-uppslag. På baksidan av detta kort kan man läsa att namnet Klosterliljan kom till senare. Enligt kortet kan vi se att namnet fanns 1925. Vi vet alltså inte exakt när namnet Klosterliljan kom till.

Nordiska namnet

 Baksidan av ovanstående kartoteks-kort.

Krage hanna L 1924text till Hanna LBild ur Hus och Hem 1924

I ett urklipp från Hus och hem 1924 finns en bild av en krage med  mönstret Klosterliljan. Under bilden kan vi se att kragen beskrivs att den består av motiven ”klosterblomma” och ”blåsippa”.  Eklövs-motivet beskrivs dok inte trots att det också är ett av de motiv som förekommer i ”Klosterliljan”.

Frågan är nu om namnet Klosterliljan finns angivet på Östergötlands museum, med tanke på att det skrivs ut i texten ovan. Eller om det är så att författaren använt namnet för att det var känt 1945 när texten skrevs. Vi får undersöka vidare helt enkelt!

nordiska halsduk

Bilden hämtad från Digitalt Museum (Nordiska museet)

Här är ytterligare en datering av mönstret som tar oss ytterligare längre bakåt i tiden. Mönstret är till en halsduk och enligt dateringen från 1800-talets förra del!

På dessa vykort, som finns att köpa i butiken eller via vår internetbutik för 10 kronor styck, ses två varianter av klosterliljan till vänster och ytterligare en tunn spets av flandriskt ursprung.  Detta är exempel på tunna spetsar som under många år sålts i affären.

3 vykort

andra tunna

Bilden visar en förstoring av spetsen på vykortet längst till höger. Ett mönster av flandrisk typ.

I slutet av 1990-talet hade affären en utställning i skyltfönstret där Klosterliljan presenterades både som mönster och spets. Sannolikt har aldrig så många mönster av Klosterliljan visats på en och samma gång tidigare. Av alla dessa mönster har fyra stycken givits ut av Elsa Petersons Spetsaffär under senare år, en krage, en manschett, en längdspets (slutsåld) och en jabot (löst fallande spetsprydnad som fästs runt halsen, NE).  Bilder på dessa kan ses längre ner på sidan.

skylt och annins

tre bilder

På bilden visas en jabot (mönster finns att beställa på denna), en barnkrage och en närbild av spetsen Klosterliljan

två bilder

Manschetter och en krage (mönster finns att beställa på dessa).

Klosterliljan har uppmärksammats av affären vid flera tillfällen. I september 1996 skyltades med Klosterliljan i fönstret. I mitten ses en gipsinfattad krage (Klosterliljan) gjord av skulptören Herta Hillfon. Herta hade köpt kragen hos Gerhard G Johansson som var återförsäljare av Vadstenaspetsar på Biblioteksgatan i Stockholm. Gerhard besökte Elsa Petersons Spetsaffär en gång om året och köpte upp spetsar, som han sedan forslade till Stockholm i en resväska. Kragen som Herta köpte kommer alltså ursprungligen från Elsa Peterson. Gunnel blev bekant med Herta genom hennes syster Karin. Herta visade den gipsinfattade kragen för Gunnel och sedan hamnade kragen i spetsaffärens ägo återigen.

Hillfon och GerhardBilden visar Herta Hillfons gipsskulptur med en klosterliljekrage. I bakgrunden syns mönstret till denna krage. Till höger visas Gerhard G Johanssons stämpel.

Herta 3 bilder

Mönstret har även visats under knyppeldagen den 1/7 2005 då Peter Corneliusson knypplade en Klosterlilja. Till höger sitter Peters son Jonatan och knypplar en sockerudd med spindel.

Peter och Jonatan Corneliusson

Kungafamiljen har två exemplar av Klosterliljan levererade av Elsa Petersons Spetsaffär. Den första överlämnades av Ann-Margret Olsson vid kung Carl XVI Gustafs Eriksgata 1975.

lottorna 2 bilder

Den andra överlämnades som lysningspresent till kung Carl XVI Gustaf och drottning Siliva dagen före bröllopet 1976.

kungen +notis

Båda spetsarna knypplades av Sigrid Öst. På dynan syns en liten oval Skönhet. (ett av höstens nya mönster, läs mer under Skönheterna)

Sigrid Öst med ovala

Sigrid Öst håller upp den Klosterlilja som skänktes till Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Karin Landtblom

19 juli 2013

Uppdaterat 16 september 2013

%d bloggare gillar detta: