PROVBÖCKER

De som handlade med spetsar förr i tiden hade inte alltid alla spetsar i lager utan en del av handeln skedde utifrån beställningar. Kunden fick då titta igenom prover av spetsar i en provbok och utifrån detta gjordes sen beställningar hos knypplerskorna. Detta innebar att varje spetshandlare skapade en egen provbok. I de provböcker vi har tillgång till i Elsa Petersons Spetsaffär är det företrädesvis längdspetsar. Idag utgör dessa provböcker ett viktigt material för att kunna kartlägga Vadstenaspetsarna.

I Elsa Petersons provbok är spetsarna fastsatta med lim och varje spets är märkt med en liten klisterlapp på vilken spetsens nummer och ibland även pris framgår.

En annan provbok vi har är från Clara Löf. Elsa Peterson och Clara Löf samarbetade. Clara Karolina Löf levde 1860-1929.

I Claras provbok är spetsarna fästa med ett sigill med texten C Löf.

Även Clara använde klisterlappar för numreringen.

I denna provbok är mönstren fastsatta med guldband på röd papp.

Spets nummer 1 i ovanstående pärm.

Denna provbok är fotograferad och alla mönster är numrerade.

I den här provboken är spetsarna fastsatta med vit tejp på vilken nummer och pris är antecknade. Längst ner till höger ser vi att Enebården har nummer 308.

Vad kan vi då lära av alla olika provböcker? Vilka frågor kan vi ställa? En fråga kan till exempel vara: Hade spetshandlerskorna samma numrering? VI tar och tittar efter. Jag har noterat att blåsippan finns med i samtliga provböcker så vi undersöker den! I tre provböcker finns Blåsippan uddspets och i två Blåsippan mellanspetsen.

Om vi bara tittar på mellanspetsen skulle vi kunna tro att svaret är ja, eftersom båda dessa har nummer 414. Men det är nog snarare en slump eller kanske följden av två spetshandlare som samarbetar.

När vi tittar på uddspetsen ser vi att samma spets har tre olika nummer, nummer 9, nummer 199 respektive nummer 72. Detta gör att vi kan svara nej på frågan om spetshandlerskorna hade samma numrering.

Andra frågor vi kan ställa oss är: Vilka olika sorters mönster fanns det? Var kom de ifrån? Hur gamla är de? Vi vet att en viss del av mönstren är influerade av de Flandriska mönstren. På Nordiska muséet finns spetsprover som Christer Berch köpte när han inspekterade kammarduksfabriken i mitten av 1700-talet. Andra mönster har sitt ursprung från modemagasin som spred spetsmodet från olika delar av världen även till Vadstena. Spetshandlerskan Anna Lovisa Hartwick (1796-1882) beställde hem modemagasin från både Sverige och utlandet och ur dessa kopierade och komponerade hennes mönsterriterska mönster. Många längdmönster som varit vanliga både till dukar och lakan går under namnet Cluny-spetsar efter en ort i Frankrike. Clunyspetsarna, som är från 1800-talets andra hälft, är inspirerade av äldre spetsar.

Bilden visar fram och baksida på provblad över Cluny-spetsar från varuhuset Au Bon Marche som grundades 1831 i Paris. Från början var det en mindre butik, men blev sen världens största varuhus ca 1850.

Två Cluny-spetsar från Au Bon Marche.

Några olika spetsar ur affärens provböcker.

Om vi jämför de två Cluny-spetsarna med spetsproverna från provböckerna ser vi vissa likheter. Liknande figurer kan identifieras och upplägget att variera vävbotten med flätor, pikoter, spindlar och mandlar kan upprepas i det oändliga.

På sidan 90 i Äkta Spetsar del II (Elsa Brandstake, 1925) ser vi ytterligare en spets av samma typ komponerad av Brandstake.

Många av Cluny-spetsarna har långa mandlar. Detta är något som vi också hittar i våra provböcker.

Här ser vi tre olika Cluny-spetsar med mandlar.

Jämför man Cluny-spetsarna med dessa Vadstenaspetsar kan man se många likheter.

I Skandinavisk Modetidning från 1888 bifogas mönster till spetsen till höger. Att placera mandlar på detta sätt är något som återkommer även i Vadstenamönstren.

Här ser vi två spetsprover på just detta. Den vänstra är ett vanligt mönster som går under namnet ”Ärtor och fläsk”.

Ja, så här kan man hålla på och jämföra spetsar fram och tillbaka. Följer vi historien bakåt kan vi hitta spåren efter hur olika mönster hamnade i Vadstena, och genom provböckerna kan vi sedan se vilka mönster och bearbetningar av mönster som kom att stanna och som vi idag benämner Vadstenaspetsar.

Karin Landtblom

6 augusti 2013